torsdag 1 november 2012


Sitter och läser ”Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation” Lindgren och Sparrman (2003). Helt plötsligt känns dokumentationen krånglig. Jag har varit rätt nöjd med mitt sätt att dokumentera med vissa förändringar efter kursstarten… Men nu är det trassel i min hjärna. Nu tycker jag det är självklart att man ska fråga barnen, men det är som de skriver ”Var går gränsen mellan vad barn respektive deras föräldrar bestämt? Hur gör man om ett barn men inte ett annat gett samtycke till filmning? …frågan om ålder är en aspekt som borde diskuteras mer i dessa sammanhang;  vad får ålder för betydelse för vad som ska uppfattas som förskolebarns >>samtycke>> och hur långt i tiden kan ett samtycke förväntas hålla? Hur ska en pedagog – eller forskare – kunna bedöma om en tvååring samtyckt till att delta i ett dokumentationsprojekt?”(s. 67). Detta är bara några av frågorna författarna ställer. Gör jag det krångligare än det är meningen? Nu vet jag snart inte varken ut eller in. Det är så otroligt mycket att ta i beaktning och ta hänsyn till. Samtidigt som jag tycker att de har rätt i mycket i det de skriver. Detta får jag fundera på ett tag.  

Nu något helt annat som jag fick lära mig idag! Det finns mycket intressant, lärorikt och roligt på Ipads. Men oj vad det byts appar hit och dit! Försökte räkna en gång hur många gånger ett barn bytte, tappade räkningen… Nu har min före detta kollega räddat mig! Hon har lärt mig att låsa en app! Nu får de klura och kämpa lite för att till exempel lösa ett problem eller kanske pussla klart ett pussel utan att ge upp och byta app, för det behövs lösenord! Vilken makt jag har på Ipadsen! =) I alla fall så länge som de inte listar ut hur de byter…

4 kommentarer:

  1. Det visste jag inte att det går att ha lösenord för appar?? Hur?
    Upplever precis som du ett litet kaos men hoppas att när vecka 3 kommer ska allt ha klarnat :) Känns som om man gör det mer komplicerat än det behöver vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog sant, man får nog ta det lite med ro så kommer nog tankarna i ordning!
      Ska försöka förklar hur du går till väga när du låser en app! Annars får du be mig om bättre instruktioner! =)
      Gå in på
      ¤ Systeminställningar
      ¤ Allmänt
      ¤ Hjälpmedel
      ¤ Guidad åtkomst - "på"
      Sen väljer du ett pussel/spel/aktivitet
      Tryck snabbt 3 ggr på "hemknappen" (den du byter aktivitet med)
      Välj "starta" högst upp i hö hörn
      Då har du låst den sidan!
      För att låsa upp: tryck snabbt 3 ggr på "hemknappen" igen och då får du skriva in ett lösenord. Vi tog samma som lösenord som vi har till Ipaden. Sen är Ipaden inställd på detta så du behöver bara trycka 3 snabba nästa gång för att låsa den igen.
      Har tyvärr märkt att det måste va de nyare Ipadsen. Hoppas det funkar! Lycka till!

      Radera
  2. Visst kan det kännas förvirrande när man tänker för mycket. Jag håller absolut med ibland vet man inte vilken fot man ska stå på! I veckan fick jag mitt första "nej, jag vill inte att du tar kort på mig!" Då blev jag förvirrad. Antingen är det så att jag förut inte har lyssnat tillräckligt på barnen, vilket jag verkligen inte hoppas...eller så har jag arbetat så med dokumentationen och demokrati på sista tiden att barnen känner att de har ett val...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste kännas skönt att de vågar säga ifrån! Då märker man ju att det man lägger tid och kraft på märks i barngruppen.
      Jag kunde inte få fram din blogg i början, error... men nu har jag upptäckt att jag får upp din blogg! Ska sätta mig och läsa!

      Radera