Nu har det
varit redan varit Lucia! Och vi är mitt uppe i traditioner och allt som ska
hända på förskolan. Ja jösses, det är mycket
som ska hända och göras! Just nu ifrågasätter jag vårt arbete på vår förskola.
Nästa år ska jag röra runt i grytan och bara se till vad barnen vill ha och
framför allt vad de behöver. För vem gör vi allt? Mitt svar på det börjar luta
åt oss vuxna…
Nästa år vill
jag ha ett mysigt litet luciafirande bara för oss på förskolan, kanske får
föräldrarna komma, det ska jag fundera mer på. Men det blir inga besök på andra ställen bara
för att de brukar göra det. Himmel vad trötta och slitna vi var efter, både
barn och vuxna. Det anser inte jag vara meningen med traditioner. Jag tror att
vi på min förskola måste se till vad barnen behöver just nu, lugn och ro. Få
komma till förskolan och bara få ha det gott, bara få vara.
Naturligtvis
ska vi ha traditioner och jag tycker december är en helt underbar månad med
allt vad det innebär, och som det står i läroplanen ”I förskolans uppdrag ingår
att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att
överföra ett kulturarv – värden, traditioner.... – från en generation till
nästa.” Men jag tror att vi på vår
förskola i alla fall bör tillåta oss att ta det med ro och få njuta av allt.
Sätt dig
ner, tänd ett ljus, ta något gott och varmt att dricka och njut, själv eller
tillsammans med någon du tycker om!
Ja, december blir lätt lite hysteriskt om man inte tänker sig för.
SvaraRaderaPå vår förskola har vi skippat alla stora gemensamma aktiviteter. Vi är på vår avdelning, har våra återkommande traditioner och som barnen älskar.
Vi har ett anspråkslöst luciafirande för föräldrar och endel syskon, ingen annan får komma. Barnen sjunger lite och så fikar vi tillsammans. I det stora hela är december en alldeles fantastisk månad.
Så trevligt det låter! Precis som det ska vara!
Radera