lördag 15 december 2012


Nu har det varit redan varit Lucia! Och vi är mitt uppe i traditioner och allt som ska hända på förskolan. Ja jösses, det är mycket som ska hända och göras! Just nu ifrågasätter jag vårt arbete på vår förskola. Nästa år ska jag röra runt i grytan och bara se till vad barnen vill ha och framför allt vad de behöver. För vem gör vi allt? Mitt svar på det börjar luta åt oss vuxna…

Nästa år vill jag ha ett mysigt litet luciafirande bara för oss på förskolan, kanske får föräldrarna komma, det ska jag fundera mer på.  Men det blir inga besök på andra ställen bara för att de brukar göra det. Himmel vad trötta och slitna vi var efter, både barn och vuxna. Det anser inte jag vara meningen med traditioner. Jag tror att vi på min förskola måste se till vad barnen behöver just nu, lugn och ro. Få komma till förskolan och bara få ha det gott, bara få vara.

Naturligtvis ska vi ha traditioner och jag tycker december är en helt underbar månad med allt vad det innebär, och som det står i läroplanen ”I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner.... – från en generation till nästa.”  Men jag tror att vi på vår förskola i alla fall bör tillåta oss att ta det med ro och få njuta av allt.

Sätt dig ner, tänd ett ljus, ta något gott och varmt att dricka och njut, själv eller tillsammans med någon du tycker om!

2 kommentarer:

  1. Ja, december blir lätt lite hysteriskt om man inte tänker sig för.
    På vår förskola har vi skippat alla stora gemensamma aktiviteter. Vi är på vår avdelning, har våra återkommande traditioner och som barnen älskar.
    Vi har ett anspråkslöst luciafirande för föräldrar och endel syskon, ingen annan får komma. Barnen sjunger lite och så fikar vi tillsammans. I det stora hela är december en alldeles fantastisk månad.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så trevligt det låter! Precis som det ska vara!

      Radera